Hej,jaa jag har inte bloggat på länge.Men bara så ni vet så har jag haft en underbar sommar! Jag har varit på Slussen på tjörn och firat midsommar som jag berättat om.Jag har varit i ystad och Bornholm.Jag har även varit i Srockholm. Och så har jag varit i Dalsland. En dag så tog jag och Isabelle massa bilder på mig,som vi sedan skickade in till Frida Tidningen."Min ModeVecka" Vi var inte så seriösa! xD Men här kommer lite bilder iaf:
Haha,jaa det var det :P Nu dom här senaste dagarna så har jag och mina kompisar träffat Sophies,franska korrespondent.Alla våra kära fransmän kommer i Oktober,fast hon kom även nu i sommar.Och vi har haft det jätte roligt! :D Gått på Liseberg,shoppat,varit vid havet :)
Har även köpt mig en ny skolväska med en rosett på(SÅKLART)
'
I just LÖVE it! :) Iaf,nu dom här senaste dagarna så har jag bara varit hemma och tagit det lungt :) Misförstå inte detta nu,men jag tycker att det är väldigt skönt att var ensam hemma ibland.Sen så är det ju väldigt roligt och framförallt viktigt att träffa kompisar ibland också :) Men vissa får ju panik att vara ensamma.Jag tycker bara det är skönt :P
Och jag HATAR denna åldern...Jag vet inte hur jag ska beskriva det...Men om jag beskriver det så förstår säkert många tjejer i min ålder vad jag menar! Man är typ deprimerad ena sekunden,sedan blir man bara jätteglad nästa sekund.Men just detta att det går upp och ner hela tiden! Humörsvägningar hela tiden! Och det har absolut med denna åldern att göra.Jag kan liksom bli riktigt deprimerad och trött på livet för minsta lilla sak.Och jag ska alltid se alla saker som något negativt och problematiskt! Sedan detta att man alltid ska hitta alla felen på sig själv och alltid klanka ner på sig själv och vara så himla avundsjuk på alla andra.För alla har det ju bättre än en själv,eller? Och hon har det,det har inte hon.Så om jag tar det ifrån henne och det ifrån henne...Förstår ni? Denna ålderns ständiga humörsvägningar blandat med en djup sorg som jag bär inom mig.Det är min älskade farmor som dog för fyra årsedan. Även min farfar har gått bort.Fast dock för många mer årsedan.I samma sjukdom gick dom bort.Cancer. Behöver jag säga mer? Denna ständiga sorgen efter dom...Som hela tiden drabbar mig.
Jag är även ledsen över att jag har sådana problem med mina knän. För två årsedan opererade jag mitt ena knä för ledbanden gick av när jag dansade.Nu har mitt andra knä börjat krångla också.Så nu kanske jag behöver operera det knät med...Jag orkar inte springa eller gå så långt.För då får jag så ont så jag knappt orkar röra mig.Detta är väldigt jobbigt eftersom att det knät som jag opererade för två årsedan inte riktigt är läkt än.Allt tar sådan lång tid! Och det gör att jag blir deprimerad över att det känns som att jag är så handikappad ibland...
Det var riktigt skönt att skriva av sig! Hoppas att någon läser! :) Ha det bra!
